Forskning med magkänsla

Magnus Simrén

Att ta reda på så mycket som möjligt om hur patienterna upplever IBS, Irritable Bowel Syndrome, vad sjukdomen beror på och hur den kan behandlas. Det är målet för Magnus Simrén, som leder en forskargrupp på avdelningen för Invärtesmedicin och Klinisk Nutrition.

Kosten har utan tvekan betydelse för sjukdomen IBS, enligt Magnus Simrén. Men enligt honom är det bara en av alla faktorer som inverkar på sjukdomsbilden.

– Det är en komplex sjukdom med många omständigheter som påverkar. Här försöker vi förstå hur det vi mäter kan översättas i de symptom som patienten upplever. Det vill säga, två patienter med samma mätresultat kan ändå uppleva sin sjukdom olika, säger han.

Därför är ett av målen för forskargruppen att ta reda på mer om de faktorer som påverkar hur det går för patienten.

– Vi har också märkt att det faktum att vi kan mäta saker här, till exempel smärtkänslighet i tarmen och tarmrörelser, gör det lättare för patienten att förstå och ta till sig sin sjukdom.

Forskargruppen, som består av ungefär 30 personer, arbetar med flera olika inriktningar. Det gör det möjligt för medlemmarna att kunna gräva ner sig i sina specialområden.

– Sedan lyfter vi upp resultaten i grupp och diskuterar dem. På så sätt kan vi dra slutsatser och hitta nya samband och områden att studera närmare. Det är väldigt givande, tycker Magnus Simrén.

Tillsammans har gruppen bland annat arbetat fram en ”patientutbildning” som blivit mycket uppskattad. Där får patienterna lära sig vad sjukdomen innebär och hur man själv kan påverka hur man mår. Utöver patientutbildningen har man även kunnat visa på hypnos som en effektiv behandlingsform.

– Det kan låta flummigt, men det är det inte. Vi vet redan att hjärna och mage ”snackar” med varandra. Genom hypnosen kan patienten lära sig att ta kontroll över sina inre organ, förklarar Magnus Simrén.

I framtiden hoppas han och hans grupp på att man genom ett enkelt test ska kunna tala om för respektive patient vad han eller hon ska äta för att må bra.

– Att skräddarsy en kostbehandling helt enkelt. Det tittar vi mycket på just nu, säger Magnus Simrén.

Efter läkarstudierna i Göteborg arbetade Magnus Simrén vid sjukhuset i Lidköping. Han trivdes med jobbet och staden men efter ett par år började det bli dags för någonting nytt. Han sökte sig då tillbaka till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och 2001 doktorerade han med en avhandling på IBS, underliggande orsaker och klinisk bild. Nu arbetar han kliniskt parallellt med sin forskning.

– Att forska har helt klart gjort mig till en bättre läkare, men jag är också en bättre forskare tack vare mitt kliniska arbete, säger Magnus Simrén som är övertygad om att det är viktigt att fortsätta träffa patienter när man forskar.

– Det är i patientmötet som vi får de flesta av våra uppslag till vidare forskning. Det är också i det mötet som vi ser vad våra forskningsresultat betyder för patienten.

Genom sitt arbete har Magnus Simrén fått många internationella kontakter och samarbeten. Till exempel är han ordförande för den vetenskapliga kommittén vid United European Gastroenterology. Han leder också ett europeiskt samarbete där forskarna bland annat bygger upp en biobank med kliniskt material från tusentals IBS-patienter. Dessutom är han ledamot i den nystartade ”Kostfonden” som vill möjliggöra för forskare att göra bättre studier kring kostens effekter på hälsa och sjukdom.

I juli tar Magnus Simrén med sig familjen och flyttar till USA där sönerna får testa att gå i amerikansk skola medan han själv under ett år ska vara gästforskare på University of North Carolina.

– Där finns en grupp som tittar på tarmfunktionsstörningar. Tanken är att vi ska se vad vi kan lära av varandra, det ska bli väldigt spännande.

Till kollegor som är intresserade av att börja forska har han flera råd. Det första är att testa att forska redan tidigt i karriären om den möjligheten ges.

– Det är viktigt att inte låsa sig fast vid en tanke eller idé utan vara öppen och flexibel och våga testa. Man kan bli intresserad av det mesta men det gäller att man har personer som man trivs med runt sig.

Det viktigaste rådet Magnus Simrén ger är att söka sig till en grupp där man trivs och har roligt.

– Forskargruppen på avdelningen för Invärtesmedicin och Klinisk Nutrition är en fantastiskt välfungerande enhet. Många av de internationella gästerna som kommer hit blir imponerade av hur väl det fungerar hos oss och det är roligt.

En förhoppning som Magnus Simrén och hans grupp har är att i framtiden kunna bli en tydligare resurs för hela regionen.

– Vi skulle vilja nå ut till fler, både med utbildning och vård. Till exempel skulle vi vilja ha mer utbyte med primärvården vad gäller forskning. Vi vill också fortsätta utveckla vår verksamhet till att bli ännu mer multidisciplinär, avslutar han.

 

Text: Maria Borg

Foto: Privat