På ett fullsatt seminarium i Almedalen diskuterades framtiden för svensk Life Science. Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers, och Business Region Göteborg bjöd in representanter från akademi, hälso- och sjukvård, forskningsfinansiärer och näringsliv till debatt. Slutsatsen var tydlig; Sverige har stora möjligheter att hänga med, under förutsättning att vi har en uthållig nationell agenda som bygger på regionala styrkor och lyckas omsätta våra strategier i praktiken.

Den svenska Life Science-industrin utvecklas positiv med hög tillväxttakt och omfattande export med cirka 42.000 anställda i "kärnföretagen". Anna Sandström, analytiker och utredare på VINNOVA, inleder med att beskriva branschens dynamik. 

- Det börjar bli svårt att hitta stora svenska företag inom Life Science  som inte är utländskt ägda. Vi måste därför bli tydligare med hur Sverige bidrar till företagens innovation och förnyelse.

Infrastruktur som nationell resurs

Den svenska regeringen har visat vägen genom att ge Life Science ett stort utrymme i forsknings- och utvecklingspropositionen med direkta medel till bland annat stora infrastruktursatsningar.

SciLifeLab är en nationell angelägenhet och skall kunna nyttjas av forskare i hela Sverige och  även kunna samverka med andra teknikplattformar i övriga delar av landet. Förhoppningen är att bidra till ökad mobilitet, öka utbytet med forskare i andra länder och därigenom stärka svensk forskning ytterligare, säger Margareta Olsson Birgersson, ledamot i styrelsen för Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

Det här händer ”once-in-a life time” för Sverige, menar Lars Börjesson, styrelsen för European Spallation Source (ESS) och syftar på regeringens tydliga satsning på Life Science.  - För att dra nytta av satsningar som ESS och MAX IV behöver vi bygga upp en miljö där universiteten är närvarande och kan skapa en bra växelverkan mellan akademi och företag. Då kan satsningarna fungera som en portal in till hela det svenska innovationssystemet.

Behov av fungerande ekosystem

AstraZenecas beslut att utse Mölndal som ett av tre strategiska globala forskningssiter är ett viktigt besked för svensk Life Science. Hur ser då faktorerna ut som påverkar ett sådana beslut och skapar förutsättningar för fortsatt etablering i Sverige?

Vi måste ha ett väl fungerande ekosystem. Sverige konkurrerar med områden som Boston-area och Bay-area i USA och Golden triangel i USA, North Carolina, då vi kan inte dela upp Skandinavien i subgrupper. Det handlar om att bryta ned barriärerna och inte bara diskutera en nationell agenda utan börja agera, säger Jan-Olof Jacke, finansieringsansvarig för globala forskningsledningen i AstraZeneca och ansvarig för forskningssiten i Mölndal.

Karin Markides, rektor och VD på Chalmers instämmer:
Det är med stor glädje vi ser att man vågar satsa på Life Science i forskningspropositionen och även på europeisk nivå. Nu är det upp till oss att hitta formerna. Inom akademin måste vi framförallt se till att skapa mötesplatser mellan industri och akademi där också studenter blir inbjudna. Vi måste också bli bättre på att beskriva vår profilering för att tillsammans etablera en nationella agenda. Kan vi attrahera konkurrenter till AstraZeneca att etablera sig här, då har vi kommit ganska långt.

Ann Sofi Lodin, regiondirektör i Västra Götalandsregionen gav sin syn på regionens roll i att stödja Life Science-sektorn.
- Regionen har två stora uppdrag, dels hälso- och sjukvård med forskning och utveckling, dels regional tillväxt och utveckling där Life Science är ett prioriterat område. Vi vill skapa en miljö som lockar fler företag inom Life Science sektorn till Sverige och gärna till Västra Götaland. Vi gör satsningar genom exempelvis Gothia Forum som underlättar ingången för företagen i kontakt med akademi och sjukvård. Vi behöver också bli bättre på att skapa en miljö för att testa och införa ny forskning, på ett ordnat sätt.

Nya mötesplatser

- Vi kommer lansera något vi kallar ”Open site”. Det innebär att vi öppnar upp våra fantastiska faciliteter för biotechbolag och akademi för att skapa större utbyte med ett flöde in och ut. Vi har bjudit in VGR:s ledning och universiteten för att samarbeta kring detta projekt och har haft väldigt konkreta planer. Tidigare har det varit för mycket av det jag brukar kalla ”kanelbullemöten” utan resultat. Vi har också ett mål att dubbla mottagningen av examensarbetare för att förbättra studentkontakten, säger Jan-Olof Jacke.

Det saknas mötesplatser där studenter är med och formar samhället inför de nya utmaningarna Vi vill, tillsammans med Göteborgs universitet, etablera en svenska modell av ”Challenge lab”  som finns i bland annat Stanford och Vancouver.  Det är så vi får studenterna att stanna i närregionen, utveckla innovationer och etablera sig här, säger Karin Markides.

Den politiska panelens reflektioner

Anders Lönnberg (S), landstingsråd i Stockholm:
- Vi behöver ett slags innovationsråd, en trippel helix som utvecklas till kvadrupel helix genom att inkludera patienterna. Rådet bör hantera prioriterings- och systemfrågor och etableras både nationellt men även runt varje universitetssjukhus. Man borde också skriva in ett tydligare utvecklingsansvar i hälso- och sjukvårdslagen. Sjukvården äger inte patienterna, varje patientbesök skall inte bara vara ett led i sjukvården utan även ett led i forskning och utveckling.

Jonas Andersson (Fp), regionråd i Västra Götalandsregionen, samt vice ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet:
- Vi måste skapa tid och möjlighet för forskning inom sjukvården, inte bara korta vårdköer. Vi kan också  mycket bättre nyttja kreativiteten hos sjukvårdens 45 000 anställda och ta vara på den kunskap som finns inom organisationen. På så sätt kan dessa idéer få möjlighet att växa och nyttiggöras.

Kerstin Brunnström, ordförande, Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse:
- Vi kan göra en hel del på sjukhusnivå. Vi måste jobba på att få till en kultur som främjar kreativitet och bryter ned hierarkier. Vi måste arbeta för att sätta mål, följa upp och stötta medarbetare i innovationsprocessen. Sjukhusledningen arbetar nu för att stärka forskning och innovation i regionen och resten av landet – det händer mycket och man är redan på gång. 

Videoklipp och mer information

Se hela seminariet på youtube: Del 1, Del 2
Läs mer om Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalen.

Text: Åsa Särlvik
Foto: Lisa Snäll