Stor mängd data på kort tid i registerstudie med vårddata

Bloggar

4092 personer som använt tyngdtäcke i Västra Götalandsregionen har följts i en strategisk studie där Gothia Forum bidragit med projektledning och expert inom hälsoekonomi. Genom vårddataregister har man kunnat se vilka grupper som behåller och lämnar tillbaka tyngdtäcken utlämnade som hjälpmedel. Man har även tittat på effekten på användning av sömnläkemedel och kostnaderna vid förskrivning och användning av tyngdtäcke och läkemedel.

Genom att använda uppgifter från register kunde man på kort tid få data från ett stort antal människor.

– Studien innefattar alla som fått tyngdtäcke inom Västra Götalandsregionen under ett och ett halvt år och som kunde följas minst ett år efteråt. Det blev över 4000 personer. Att det är en så stor grupp är en styrka för studien, berättar Arve Opheim, FoU-chef och en av författarna till studien. Nu vet vi lite mer om vilka som behåller täckena och vilka som lämnar tillbaka dem.

Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken utsträckning existerande vårddataregister kan användas för att få klinisk evidens.

– Vi samlar in väldigt mycket data, och här fanns en möjlighet att använda den och sammanställa uppgifter från vårdadministrativa system, läkemedelsregister och befolkningsregister, fortsätter säger Arve.

Studien var också ett tillfälle att samverka inom Västra Götalandsregionen då personer medverkade från Habilitering & Hälsa, Primärvårdens hjälpmedelsenhet, Regionhälsan, Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus, Registercentrum, Koncernkontoret, Psykiatri Affektiva på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Gothia Forum för klinisk forskning.

Att studera kostnaderna vid förskrivning och användning av tyngdtäcke och läkemedel var något Emelie Pauli, hälsoekonom på Gothia Forum bidrog med.

– Det var ett värdefullt perspektiv som föreslogs av Gothia Forum. Det är ett exempel på hur användbart det var att samverka inom VGR. Vi fick helheten som man inte alltid får, säger Stina Nyström, hjälpmedelssamordnare och en av studiens författare

Att förskriva ett hjälpmedel är en lång process. Man behöver kartlägga, ansöka, prova ut, kanske återlämna och hämta något annat. Det är en personalintensiv process med både arbetsterapeut och läkare inblandade. Det är därmed en kostsam behandling.

– Jag blev förvånad över mängden moment som ingick i förskrivningen av ett tyngdtäcke, vilket skiljer sig tydligt i jämförelsen med förskrivningen av sömnläkemedel. Kostnaderna för behandling med tyngdtäcken blir högre eftersom det tar mer resurser i anspråk. Det är dock sannolikt att det nära arbetet som arbetsterapeuten har med patienten i förskrivningsprocessen kan ge ett mervärde för patienten, något som tyvärr inte fångas i en strikt ekonomisk modell. Det hade varit intressant att relatera kostnaderna till effekterna av respektive behandling, men data på effekter saknas i detta material liksom i många andra studier på området, berättar Emelie.