En ny forskningsstudie om Takotsubo eller brustet hjärta som syndromet ofta kallas, pågår på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Studien drivs av Elmir Omerovic tillsammans med Björn Redfors, båda kardiologer och forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin. Gothia Forum ger stöd i form av projektledning, datahantering och koordinering av alla monitorer i Sverige. Under fyra år ska tusen drabbade människor få olika behandlingar. Uppskattningsvis drabbas cirka 60 personer i månaden av brustet hjärta, bara i Sverige. Men en del av fallen får diagnosen hjärtinfarkt och andra söker inte vård. Förhoppningen är att studien ska visa om en ny behandling minskar negativa kliniska utfall som död, svår hjärtsvikt och blodpropp.
– Vi vet att det är orsakat av sorg och stress, men vi vet nästan ingenting om vad som är bästa behandlingen mot brustet hjärta ännu, säger Elmir Omerovic. Den behandling som ska prövas innebär att en grupp får ett läkemedel som heter adenosin, som följs av dipyridamol, övriga får behandling enligt klinisk praxis. Patienterna blir simultant randomiserade i studie två då en grupp får apixaban och jämförs med en grupp som inte får någon blodförtunnande behandling. Patienternas behandling följs upp under cirka 30 dagar och patienterna kommer även följas under lång tid via register.
– Det här är en spännande studie där vi har ett väldigt nära samarbete med Kardiologen och deras forskningsenhet. Vi bryter ny mark som att för första gången sätta upp en databas i Västra Götalandsregionens egen regi. Sjukhuset bygger upp en egen expertis inom datahantering på det här viset säger Christer Wessling, en av två studieprojektledare från Gothia Forum.
Studien startade i januari, än så länge har 16 patienter knutits till studien och inom kort kommer den utvidgas till sjukhus i Umeå, Danderyd och Lund, därefter ytterligare fem till tio sjukhus. Målet är att fånga upp tusen personer i landet som har drabbats av brustet hjärta. Margareta Scharin Täng, kvalitetssamordnare på Gothia Forum ansvarar för koordinering av monitorering på alla kliniker.
- Nu har vi hanterat många barnsjukdomar här på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och det kommer bli lättare att hantera arbetet för kommande kliniker, säger Margareta.
Genom en utvecklingssatsning inom samarbetet Kliniska Studier Sverige har representanter från samtliga regionala noder gemensamt tagit fram ett antal mallar och stöddokument som kan vara till hjälp vid planering och genomförande av samverkansmonitorering av kliniska studier.
- Vårt nationella samarbete har varit ovärderligt. Vi har fått användning av de mallar och rutiner vi tagit fram för sammonitorering, bland annat för beräkning av tidsåtgång. Utan dem hade det här varit mycket svårt att genomföra, berättar Margareta.
Facebook Twitter Linkedin